ABC-staden: Arbete, bostad, centrum. Staden planerades utifrån uppdelandet i dessa tre olika zoner.
bebyggelse- och stadsplanemönster: Hur de olika byggstenarna (gator, mellanrum och byggnader) förhåller sig till varandra. Olika kombinationer ger olika stadsmiljöer.
blandstad: “Motsats” till ABC-staden. Blanda bostäder, centrum, arbete o.s.v. i ett och samma område. Kallas funktionell blandning.
flexibel användning: Att man relativt enkelt ska kunna bygga om en byggnad för att tillgodose nya behov, en annan verksamhet, trots att det är samma byggnad.
funktionalistisk stadsplan: Folk skulle inte behöva bo mörkt, trångt och med dålig standard längre. Ytorna skulle vara lättstädade och hushållet lättskött. Motreaktion mot 1800-talets kvartersstad/rutnätsplanen.
förort: En ort med 300 invånare per
\(km^2\)
och minst 5000 invånare.
förtätning: Istället för att bygga utåt, göra den totala ytan för staden större, så vill man bygga inåt. Man kopplar samman det som redan finns. Har blivit synonymt med hållbarhet.
gentrifiering: Att de som bor i ett område måste flytta ut för att de inte har råd och istället flyttar folk med hög inkomst dit. En nackdel med förtätning.
grön stad: Hur man planerar en stad för att skapa tillräckligt med grönområden.
infrastruktur: Anläggningar och system som behövs för att driva ett samhälle. T.ex. transportinfrastruktur (vägar, järnvägar), energiinfrastruktur (kraftverk, eldistribution) eller avlopp- och vatten.
infill- projekt: Att bygga en ny byggnad i ett redan bebyggt område eller att inreda vindsvåningar.
klassisk rutnätsstad: När staden ritas in i ett rutnät, indelat i olika kvarter. Gator och torg stod för halva markytan.
medeltida staden: Städer under medeltiden. Byggdes ofta utifrån att kungen eller kyrkan var i centrum och hade all makt. Byggdes i trähus vilket har gjort att nästan alla har brunnit ned.
megastad: En stad med 10 miljoner invånare eller fler.
miljonprogrammet: Ett politiskt beslut att 1 miljon bostäder skulle byggas åren 1965 till 1975.
postmodern stadsplan: Efter det moderna / efter funktionalismen. Motreaktion mot funktionalismen där allt skulle uppfylla en funktion. Den postmoderna stadsplanen värderar även estetiken högt. Kan också räknas som en reaktion mot miljonprogrammet.
samutnyttjande: Att man delar på utemiljöer och lokaler med flera verksamheter.
satellitstad: En stad som skapats för att decentralisera stostadstillväxten.
segregering: Att grupper av invånare separeras.
stad: Ett geografiskt område med jämförelsevis stor befolkning och tät bebyggelse.
stadens byggstenar: Det en stad är uppbyggt av. T.ex. bebyggelse, gaturum och mellanrum.
stadsrum: Samlingsnamn för alla öppna ytor.
trädgårdsstaden: Låga bostäder med trädgård i syfte att förbättra levnadsstandarden hos arbetare i smutsiga och överbefolkade industristäder.
tredimensionella lösningar: Att en ffastighet används för mer än vad den är avsedd till.
tätort: Minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter. Majoriteten av befolkningen i Sverige bor i tätorter.