Ekologi och planetens hållbara gränser #

Begreppslista #

• Antropocen: En geologisk epok (geologi = vetenskap om jorden). Börjar runt industriella revolutionen (d.v.s. urbanisering, intensifierat jordbrukk, ökade utsläpp av växthusgaser, etc.). Jämfört med holocen är antropocen mycket mer instabilt, t.ex. kraftigt förändrade ekosystem och extremväder. Ännu ej accepterad som geologisk epok.
• Biologisk mångfald: Mångfald av ekosystem samt genetisk variation inom arter.
• Ekologi: Vetenskapen om levande varelsers relationer till sin omvärld. Faktorer som påverkar relationen mellan icke-levande och levande. Samspel med omgivning och med varandra.
• Ekologisk nisch: Arter och växter som anpassat sig till specifika livsmiljöer inom ekosystemen.
• Ekosystem: Förklarar naturens samband, hur icke-levande och levande i olika ekosystem samverkar. Ekosystem kan definieras i olika perspektiv, litet som stort → ofantligt många olika ekosystem.
• Ekosystems bärkraft: När populationen når gränsen stannar tillväxten upp. Antal individer inom miljöns bärförmåga. Under normala förhållanden ska konkurrens om miljöutrymmet bestämma storleken på populationen och inte ekosystemets bärkraft.
• Ekosystemtjänster: Naturen tillhandahållna tjänster som människan är beroende av, t.ex. hydrologiska cykeln, kretsloppet och pollinering.
• Försiktighetsprincipen: Åtgärder ska undvikas om de kan innebära risk för miljö eller människors hälsa, även om det i nuläget saknas fullständig vetenskaplig bevisning.
• Holocen: Den geologiska epok vi är i nu sedan 10 000 år (om inte atropocen accepteras som geologisk epok). Jämfört med antropocen är holocen stabilt, klimatet “onormalt normalt”. T.ex. inom jordbruk har vädret varit någorlunda förutsägbart vilket möjliggjort jordbrukets framfart.
• Humanekologi: Människans relation till omvärld och hur detta påverkar miljön.
• IPCC: FN:S klimatpanel. IPCC anser att den 1-gradiga ökningen i medeltemperatur de senaste 100 åren inte är naturlig ökning utan att den är osakad av oss människor.
• Klimatförändringar: Varaktiga och tydliga förändringar i klimatet (vädrets långsiktiga egenskaper).
• Koldioxidekvivalenter: Jämfört med koldioxid. T.ex.: ett kg metan motsvarar lika mycket utsläpp som 23 kg koldioxid, d.v.s. 23 \(CO_2e\) .
• Planetära gränser: Områden där mänsklig aktivitet riskerar leda till globala miljöförändringar och hotar planetens resiliens och stabilitet.
• Population: Antalet av varje art inom ett ekosystem. Beror på förutsättningar (t.ex. tillgång till föda eller hur utsatts arten är för sjukdomar och rovdjur).
• Resiliens: Ett systems förmåga att anpassa sig till miljöförändringar (återhämtningsförmåga).
• Tipping point: Den punkt då temperaturhöjningen blir så pass hög att vi inte längre kan stoppa dess konsekvenser helt och hållet.
• Växthuseffekt: Uppvärmning av jordens yta som beror på atmosfären. Hur stark växthuseffekten är beror på växthusfaser. Växthuseffekten är livsnödvändig men den förstärkta växthuseffekten är dålig.

Sammanfattning #

Naturresurser #

Lager #

Fonder #

Flöden #

Kretslopp och materialflöden #

Linjära flöden.

graph LR Utvinning --> Produktion --> Konsumtion --> Avfall

Cirkulär ekonomi - efterlikna naturens kretslopp.

graph LR Konsumtion-->Återvinning; Återvinning-->Återanvändning; Återanvändning-->Produktion; Produktion-->Konsumtion;

Ekosystemtjänster #

Försörjande ekosystemtjänster #

• Material och livsmedel. T.ex. kött, vatten, fisk, trä och fiber.

Reglerande ekosystemtjänster #

• Planetens ekosystem. T.ex. vattenflöden och klimat, renar luft och vatten, stabiliserar klimatet, reglerar skadedjur och pollinerar grödor, förhindrar jorderosion (påverkan yttre krafter har på åkrar, betesmarker och skogsmarker).

Kulturella ekosystemtjänster #

• Inspiration, skönhet, rekreation, bidrar till mänsklig häsla, känslomässigt välbefinnande. T.ex. havsbad och skogspromenader.

Stödjande ekosystemtjänster #

• Grundläggande funktioner i ekosystemen. T.ex. fotosyntes, biokemiska kretslopp, jordmånsbildning.

Planetens hållbara gränser #

Se ‘planetära gränser’ under begreppslistan. Se bilden på Stockholm Resilience Centre.

1. Klimatförändring
2. Förlust av biologisk mångfald
3. Ozonskiktets uttunning i stratosfären
4. Havsförsurning
5. Biogeokemiska flöden
6. Förändrad markanvändning
7. Färskvattenanvändning
8. Aerosoler i atmosfären
9. Nya kemiska substanser