Den nya tidens början #

Sida 131 - 192 i boken.

Begreppslista #

Tordesillasfördraget: slöts mellan Portugal och Spanien år 1494, bestämde vilka nya upptäckter som skulle tillfalla respektive land.
Aztekerna: en av två, indiankultur, fanns när Européerna upptäckte Amerika. Värderade konst och vetenskap men saknade teknisk utveckling (t.ex. var hjulet ej uppfunnet samt att de inte hade upptäckt framställning av järn).
Inkafolket: den andra av två, indiankultur, fanns när Européerna upptäckte Amerika.
Merkantilismen: ledande ekonomiska läran på 1500-talet. Bygger på att den ekonomiska politiken skulle stärka och berika staten på andra staters bekostnad. Ett utslag av ekonomisk nationalism.
Boktryckarkonsten: Johann Gutenberg uppfann konsten att trycka böcker i mitten av 1400-talet (“Sättare” satte spegelvända bokstäver på en platta). Ledde till kraftigt ökad tryckning av böcker, idéer kunde spridas till fler.
Empiri: erfarenhet, t.ex. datainsamling vid vetenskapliga experiment (vetenskapliga revolutionen).
Copernicus och Vesalius: två författare på 1500-talet som kom att bidra till att starta den vetenskapliga revolutionen.
Tycho Brahe: Dansk som år 1572 upptäckte att himlasfären inte var oföränderlig. Skapad en kompromiss mellan den geocentriska och heliocentriska världsbilden.
Johannes Kepler: assistent som tog över efter Tycho Brahes död. Bevisade att den heliocentriska världsbilden stämde samt att planeterna kretsade i ellipsformade banor.
Galileo Galilei: upptäckte att Jupiter hade fyra månar, att kroppar med samma tyngd föll lika snabbt samt att rörelse pågår i all oändlighet om det inte funnits krafter som påverkar (friktion).
Isaac Newton: förklarade universum utifrån rörelse- och gravitationslagar (mekanistisk världsuppfattning). Född 1642.
Protestantism:
Reformerta:
Motreformationen:
Gustav Vasa: första svenska kungen, blev krönt 6 juni 1523. Fri från Danmark, Sverige en nationalstat.
Dackefejden:
Westfaliska freden: Westfaliska freden slöts efter det trettioåriga kriget, år 1648.
Roskilde freden: År 1658
Räfsten: när Karl XI inför en domstol som leder till att personerna i förmyndarregeringen får betala skadestånd och böter.

Aktör- och struktur- teorin #

graph LR Aktör --- Struktur

Teorin är ett sätt att analysera orsaker och konsekvenser till en historisk händelse. Strukturer kan t.ex. vara sociala (attityd, kultur, religion), geografiska (underläge/överläge), politiska och ekonomiska system. Fungerar oftast som underliggande orsaker.

Aktörer är de personer eller grupper av personer som gör något som påverkar historien. Ofta går det att analysera på vilket sätt en aktör har utnyttjat de rådande strukturerna (t.ex. samhällsstrukturerna).

Tidsperioder #

Geografiska upptäckter #

Spanjorerna upptäckte Amerika 1492 (Christofer Columbus).
- Tog med sig teknik och t.ex. sockerrör som man upptäckte kunde odlas lätt i Amerika och Afrika.
- Amerika och delar av Afrika kolonialiserades, slavarbete.
- Många av indianerna dog i och med att de saknade immunitet mot för dem nya sjukdomar.
Portugal upptäckte Indien 1498, upprättade handel och kolonier.
Spanjorerna tog över Aztekerna 1521. Möjliga orsaker:
- Spanjorerna hade en militär och teknisk överlägsenhet.
- Flera Azteker trodde att spanjorerna var “den försvunna guden” som skulle återvända från öst (“Fjäderormen”, religion).
- Var missnöjda med sina herrar/ledare (de med makten).
Inkafolket intogs 10 år senare av spanjorerna, rövade massor med guld och silver.

Europas erövring av Amerika ledde till ökad fjärrhandel och starkare ekonomi. Handeln med länderna vid medelhavet minskade.

Boktryckarkonsten uppfanns under mitten av 1400-talet.

Renässansen och den vetenskapliga revolutionen #

Den vetenskapliga revolutionen #

Copernicus och Vesalius #

På 1540-talet skrev Copernicus en bok som motsade den geocentriska världsbilden (där jorden var i centrum) och istället hävdade att jorden kretsade runt solen (en heliocentrisk världsbild). Under ungefär samma tid publicerade läkaren Vesalius en bok om människans uppbyggnad. Han kom fram till att antikens beskrivning av människan var mestadels felaktig. Copernicus och Vesalius skulle komma att bidra till ett nytt sätt att se på världen som utvecklades på 1500- och 1600-talen, det vi kallas för den vetenskapliga revolutionen (en frigörelse från kyrkans grepp och Aristoteles).

William Harvery #

William Harvery upptäckte på 1600-talet att blodet inte rörde sig fram och tillbaka, utan i ett cirkulerande kretslopp. 1600-talets främsta medicinska upptäckt.

Tycho Brahe #

Dansken Tycho Brahe upptäckte år 1572 att himlasfären inte var oföränderlig, skapade en kompromiss mellan den geocentriska och heliocentriska världsbilden. Hans assistent, Johannes Kepler, kunde efter Brahes död bevisa att den heliocentriska världsbilden stämde och att planeterna kretsade i ellipsformade banor. Dessvärre fick han ingen vidare uppmärksamhet för sina upptäckter.

Galileo Galilei #

Galileo Galilei upptäckte år 1610 att Jupiter hade fyra månar. Enligt den kristna tron var det gud som skapat jordens måne för människorna. Hur kan det då komma sig att Jupiter hade fyra månar? I Rom dömdes Gelilei till att “avstå från att undervisa”. Det struntade han i och gav ändå ut en bok som handlade om den heliocentriska världsbilden vilket ledde till att han placerades i husarrest av den katolska kyrkan. Trots sina motgångar bidrog Galilei till rörelseläran, genom att bevisa att kroppar av olika tyngd faller lika snabbt samt att rörelsetillståndet var lika naturligt som vila (utan krafter som påverkar, friktion, bevisade Galilei att en kropp skulle röra sig i all oändlighet).

Isaac Newton #

Isaac Newton (född 1642) var en brittisk professor som förklarade universum utifrån rörelse- och gravitationslagar (kallas en mekanistisk världsuppfattning). Bl.a. förklarade han de förut oförklarliga ellipsformade planetbanorna som en naturlig följd av gravitationen.

Renässansen #

Renässansen är den tidsperiod som pågick mellan 1300- och 1500-talet. Renässansen var menad att vara en återfödelse av den kulturella antiken för att rasera “den mörka medeltiden”. Under renässansen tog man avstånd från medeltidens människosynd (där fokus var på litenhet och synder). Idag ses renässansen som en tid för arkitektur, konst och litteratur.

Kända verk från renässanskulturen #

Filippo Brunelleschi, “hittebarnshuset”
Paolo Uccello, “striden vid San Romano”
Leonardo da Vinci, “Nattvarden”
Michelangelo, “David”

Reformationen #

Reformationen började år 1517 då Martin Luther spikade upp ett plakat med 95 punkter som kritiserade den katolska kyrkan. Till exempel så tyckte Luther att endast bibeln var vägen till frälsning, kyrkan skulle inte hitta på egna regler (s.k. dogmer). Dessutom tyckte Luther att bibeln bör kunna läsas av alla (bibeln översattes till tyska).

Innan reformationen var den framförallt påven i Rom som kontrollerade kyrkostaten. Kungarna utmanade den katolska kyrkan som en världslig makt på 1400-talet. Detta bidrog till att utrymme för att ifrågasätta fanns. Bidrog även till andlig kris, folk inom kyrkan tyckte att man gått vilse.

I och med att Luthers lära innebar att t.ex. furstar skulle få mer makt där kyrkan tidigare haft stor kontroll var det många furstar i Tyskland som hjälpte Luther.

Starkare stater och enväldiga kungar #

Över hela Europa blir staterna starkare, kungarna får mer makt (blir mer enväldiga). Detta framförallt för att makten som tidigare låg hos kyrkan flyttades mer över till kungen/kronan tack vare reformationen och den lutherska läran. Makten blir centraliserad. Detta skedde på 1500- 1600-talet.

Den svenska nationalstatens födelse #

Gustav Vasa tog makten i Sverige år 1523 (blev kung 6 juni) och det stod därmed klart att han segrat över den danske unionskungen.

Sverige blir lutherskt - Reformationen pågick i Sverige samtidigt som Vasa blev kung. Kyrkan skulle bidra till statens inkomster. Den lutherska läran innebär helt enkelt att staten fick mer pengar och makt, vilket Gustav Vasa tyckte om.
Effektivare skatteindrivning - Upprättade böcker som visade hur mycket varje enskild gård skulle betala i skatt istället för varje by. Fogdar skötte indrivning och kom varje år till Stockholm för att redovisa sina räkenskaper.

Bondeuppror och dackefejden #

Vasa hade haft bönderna på sin sida när han tog makten, då flera var missnöjda med den danske kungen. Men i och med de höjda skatterna tappade han anhängare bland bönderna. Detta ledde till att flera bönder gjorde uppror. Under 10 år kunde Vasa hålla bönderna i schack med hjälp av förhandlingar, propaganda och hårda straff.

Dackefejden är ett känt fall där småländska bönder reste sig mot kungen under ledning av Nils Dacke på 1540-talet. Smålänningarna var missnöjda med skattepolitiken och med den nya religionen. Nils Dacke och hela hans släkt dödades, smålänningarna straffades med dyra böter, ledarna avrättades och upprorsmän förvisades till Finland.

Vasasönerna #

Erik XIV - blev kung 1560 efter Vasas död, började med att förminska makten hos sina halvbröder.
Johan III - tar makten av Erik, slänger honom i fängelse
- Sigismund - sonson
Karl IX - tar makten från Sigismund (som hade Johan III som pappa och en från polen som mamma)
- Gustav II Adolf - sonson och efter honom kommer drottning Kristina

Det trettioåriga kriget #

Det trettioåriga kriget bröt ut i Tyskland år 1618 då en skara protestanter kastade ut två kejserliga ståthållare genom ett fönster i slottet i Prag.

Det trettioåriga kriget kan delas in i tre delar:

Religionskrig - protestanter/katoliker. Skulle reformationen vinna?
Politisk makt - furstar/kejsaren. Vem skulle ha makten?
Europeisk stat - Sverige/Danmark/England/Spanien/Nederländerna/Frankrike. Vilken europeisk stat skulle ha mest makt?

Många dog i det trettioåriga kriget. Den tyska befolkningen minskade från 17 miljoner till 10 miljoner. Det var inte bara själva krigandet som ledde till död, utan även hungersnöd och pesten bidrog.

Westfaliska freden #

Efter trettio års krigande slöts den Westfaliska freden i Münster och Osnabrück.

Kejsarens makt inskränktes - endast verklig makt i Böhmen, Österrike och Ungern. Det tysk-romerska riket delades upp i 300 furstendömen.
Schweiz och Nederländerna erkändes som överlägsna stater.
Frankrike fick Elsass - framöver blev detta konfliktområde mellan Tyskland och Frankrike
Sverige - Sverige fick landområden i norra Tyskland

Svenska stormaktstiden #

Den svenska stormaktstiden varade mellan år 1561 (Estland kom under den svenska kronan) och år 1721 (freden slöts efter Karl XII:s död).

Sverige och det trettioåriga kriget #

Gustav II Adolf tog över en flod i norra Tyskland år 1630. År 1631 slöts ett fördrag mellan Sverige och katolska Frankrike att Sverige skulle för 400 000 riksdaler (årligen) ha 36 000 man i Tyskland för att strida mot de kejserliga trupperna. Gustav II Adolf besegrade de kejserliga trupperna samma år. År 1632 dog Gustav II Adolf, men Sverige forsatte kriga vilket slutade med att Sverige fick starka positioner i norra Tyskland (vid flodar).

Hur hade Sverige råd att delta i krig?

exporterade koppar från Falu gruva och järn från Bergslagen
högre skatter och fler typer av skatter
tullen från hamnstäderna vid södra Östersjökusten
lånade pengar från t.ex. Nederländerna

Varför ingrep Sverige i det trettioåriga kriget? Här är ett par möjliga svar.

Sverige ville hjälpa och försvara protestanterna i Tyskland.
Sverige ville rädda tros- och yttrandefriheten i Tyskland.
Sverige var hotat av den tysk-romerske kejsarens makt och framgångar i Tyskland.
Sveriges högadel ville kriga för att skaffa sig ännu mer pengar och makt.
Sverige ville utvidga sin politiska och ekonomiska makt.

Drottning Kristina #

Efter Gustav II Adolfs död var det den 6 årige dottern Kristina som skulle ta över. Eftersom hon var för ung blev det en förmyndarregering som styrde i Sverige, bland andra hade Axel Oxenstierna mycket makt under denna tid.

Sverige blev nordens ledande makt. Tog över Gotland, Härjedalen, Jämtland, Ösel och Halland på 30 år.

När drottning Kristina blir myndig tar hon över makten och ger ut donationer till adelsmän som deltagit under kriget. Försökte skapa en motvikt mot Oxenstiernorna, vilket ledde till att adeln ökade sina jordegendomar. Abdikerade år 1654 och övergick till katolicismen i Rom (och dog sedan 1689). Hennes övergång var chockerande, hennes far hade ju kämpat mot katolicismen.

Den karolinska tiden #

Tiden när tre kungar (Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII) regerade kallas för den karolinska tiden (1654 - 1718).

Karl X Gustav #

Anfall mot Polen, 1650-tal.
Danmark förklarade krig. Via Polen och norra Tyskland attackerade Karl X Gustav Danmark, vilket ledde till danskarnas tvingade fred år 1658.
Genom freden, roskildefreden, fick Sverige Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Danska riket förlorade ⅓ av sitt territorium.
Sommaren 1658 och Karl X Gustav ville åter attackera Danmark. Sverige förlorade då Danmark fick hjälp av Holland.
Karl Gustav avled 1660, mitt under kriget.
Förmyndarregeringen slöt fred och lämnade tillbaka Bornholm och Trondheim.

Karl XI #

Blev kung år 1672 (myndig). Mot mitten av 1670-tal var Sverige åter i krig mot Danmark och Holland.

Holländska och danska flottorna vinner över Sverige i ett slag vid Öland och blir därmed härskare över Östersjön.
Slaget vid Lund år 1676, Danskar besegras.
Danmark misslyckas att ta tillbaka förlorade provinser.

Räfsten - år 1680 sammanträder rikets ständer och inser att det finns lite pengar (dåligt ekonomiskt). För att åtgärda detta inför man en domstol som granskar förmyndarregeringens politik. Detta ledde till att de som satt i förmyndarregeringen fick betala skadestånd och böter, händelsen kallas för “räfsten”.

Reduktionen - sedan kom “reduktionen”, som innebar att 80% av donationerna som skett till adeln under 1600-talet drogs tillbaka.

Alltså: räfsten och reduktionen stärkte kronans finanser på adelns bekostnad.

Karl XI ökade även sin makt, enväldig makt. Han befäste sin “suveränitet” och påstod att han “fått sin makt av gud”. Han såg också till att han hade lagstiftningsmakten.

Kyrkan var ett viktigt propagandaverktyg för kungen på denna tid. Kyrkan hade fortfarande makt, till exempel användes bibeln som lagbok. Karl XI stärkte därför sin makt över kyrkan genom olika lagar.

I de förut danska delarna av Sverige pågick en försvenskningsprocess. Alla skulle läsa svenska psalmer och bibeln på svenska. Under kriget mot Danmark på 1670-talet passade banditer och dansknationalister på att göra uppror, som slogs ner (alla upprorsmän betraktades som förrädare och avrättades).

Karl XII #

åter igen en förmyndarregering som styrde då Karl XII endast var 15 när hans far dog.
bara ett halvår senare blev han fullmyndig och enväldig kung. Ingen kunga ed, då han nu löd direkt under gud (något hans fader hade bestämt när han var kung, enväldig).
Danmark, Polen och Ryssland bildade anföllsförbund och anföll år 1700 (“det nordiska kriget”).
Karl XII förde en arme till Danmark och tvingade fred.
Sedan till Ryssland där han besegrades av en dubbelt så stor armé (?, oklart. Vilket fall som helst försvagades den svenska armén, hård vinter under kriget som försvårade).
1701 krig mot Polen, långvarigt. Fem år senare slöts fred, försvagad armé.
Sverige förlorade ett slag vid Ukraina - slut med den karolinska armén.
Ryssland återerövrade baltiska områden och delar av Finnland.
Danskarna landsteg i Skåne men förlorade.
Sverige tappade områden i norra Tyskland.
Väl hemma (15 år borta i krig) organiserade han ett nytt krig mot Danmark-Norge.
30 november 1718 dödades han i anfallet mot Norge.

Omedelbart efter kungens död avbröts Norge-anfallet. Freden slöts i efterhand med diverse fiender. Danmark fick tullrätt i Öresund igen, Ryssland fick de baltiska områdena. Det svenska stormaktsväldet var krossat.

Tiden efter den svenska stormaktstiden #

Adeln - utgjorde endast en halv procent av befolkningen men hade ändå stor politisk och ekonomisk makt
Prästerna - genom reformationen fick prästerna gifta sig och bilda familj. Präster blev ett intellektuellt och socialt centrum i bygden. Präster levde som jordbrukare. Präster stod för officiell nyhetsförmedling och att läsa upp kungens skrivelser. Hade man ingen att fråga gick man till prästgården.
Städernas invånare - fler städer i Sverige på 1600-talet. Kvinnor fick fler möjligheter till jobb men saknade fortfarande någon politiskt makt (som t.ex. att utse riksdagsman).
Landsbygdens befolkning - stor skillnad mellan högadel och landsbygdens befolkning. Många män hade dött i krigen så det var därför fler kvinnor som styrde och skötte i landsbygden.