Upplysningstiden #

Sida 185-193 (upplysningstiden), 239-253 (amerikanska och franska revolutionen).

Begreppslista #

• Empirism: Uppfattningen att grunden för allt vetande är erfarenhet.
• Utilismen: Upplysningsidéerna, nyttighetsdyrkan, ville göra vetenskapliga framsteg som gynnade många.
• Tolerans: Upplysningsidéerna, religiös tolerans, rätten att fritt få ha religiösa och politiska åsikter.
• Voltaire: Fransk upplysningsfilosof.
• Rousseau: Schweizisk upplysningsfilosof, menade att den privata äganderätten hade skapat klasskillnader i samhället.
• Deism: Gud skapade världen, men ingrep inte efter (därför bad man inte till gud). En typ av kristen tro.
• Ateism: Förneka guds existens.
• Encyklopedin: Stort uppslagsverk i Frankrike, utilistisk, sprida vetenskapens nytta till människorna.
• Merkantilism: Ekonomisk-politisk åskådning i Europa (1550 - 1750). Framhäver landets egna industri samt export. Denna ekonomiska idé dominerade i Europa från 1600- fram till 1800 talet.
• Feodala privilegier: Struktur i ett samhälle med utpräglad över- och underordning. Privilegier t.ex. adeln fick.
• Giljotin: Ett avrättningsverktyg. Användes under franska revolutionens skräckvälde.

Tidsperioder #

Upplysningen #

Upplysningsidéerna #

Empirism och förnuftstro #

Den vetenskapliga revolutionen på 1500- och 1600-talen hade skapat en tro för vetenskapen. På 1700-talet slog vetenskap och forskning igenom i upplysningsidéerna. Tron på erfarenheten och förnuftet kom att bli upplysningens kännetecken (se begreppet “empirism”).

Optimism och nyttighetstro #

Detta skapade en övertygan om att det inte fanns någon gräns för förnuftet och att man var överlägsen all föregående tid. Upplysningens anhängare ville göra vetenskapliga framsteg som var till nytta för så många som möjligt (som var praktiskt användbara, utilism).

Naturrätt och tolerans #

Antik filosofi och kristendom hade hävdat att människan har “naturliga rättigheter”. Denna idé utvecklades av upplysningsfilosoferna till det som kallas för naturätt. Alla människor föds fria och lika, alla har rätt till liv, frihet och egendom. Slaveri, livegenskap och tortyr kritiserades som förhörsmetod och straff.

Upplysningens förespråkare engagerade sig i kampen för religiös tolerans, att fritt förkunna religiösa och politiska åsikter. Man såg kritiskt på kyrkan. Franske filosofen Voltaire sa “krossa den skändliga!” om den katolska kyrkan (Voltaire menade att präster och munkar var skojare som lurade folket).

Idén om människors lika värde ledde till starkare krav på ökad jämlikhet. Via kunskap skulle olikheter mellan människor minska. Ståndsprivilegier och klasskillnader framstod oförenliga med en förnuftig samhällsordning. Rousseau menade att den privata äganderätten hade bidragit till att skapa skillnader i samhället.

Deism och ateism #

Se begreppslista för definitioner av begreppen.

Flera upplysningstänkare nekade inte guds existens, trots förkastningen av flera kristendomens läror. Skillnaden var att man menade att gud hade skapat världen, men att gud inte ingrep efter skapelsen (deism). De som förnekade guds existens helt och hållet kallades för ateister.

Natursvärmeri och Rousseau #

Natursvärmeri var tankar som kretsade samtidigt som upplysningsidéerna. Det handlade framförallt om att leva med naturen.

Rousseau var den främsta profeten för natursvärmeri, satte naturen i motsats till kulturen. Förespråkade fri pedagogik utan regler, metodiken “learning by doing”. Menade att kvinnor och män skulle lära sig olika saker.

Hur ska en stat styras? #

• Maktdelning: Montesquieu fick inspiration från England och menade att makten skulle delas på tre statsorgan. Regenten med den verkställande makten, parlamentet med den lagstiftande makten och självständiga domstolar med den dömande makten.
• Upplyst despot: Voltaire menade att en upplyst enväldig kung (fursten) skulle styra. Fursten skulle genomföra reformer som var till nytta för landet och befolkningen. Ett parlament med begränsad motmakt skulle finnas, men inget folkstyre överhuvudtaget.
• Direktdemokrati: Ett samhällskontrakt mellan fursten och folket. Makten alltid hos folket. Parlamentet, kungen och tjänstemännen skulle endast verkställa folkets vilja. Tillämpades i små stater, t.ex. Genève. Tankar om folkviljans makt vart viktig under franska revolutionen.

Hur spreds upplysningsidéerna? #

Började i England och spreds via Frankrike till stora delar av Europa under 1700-talet. Trots att upplysningsfilosoferna var få människor så var de intellektuellt ledande och därför hade en stor betydelse. Utvecklades och spreds vidare under franska revolutionen och senare geografiskt till fler länder och fler människor. Spreds framförallt genom böcker och tidningar, men även kaffestugor för de som inte hade råd att köpa böcker eller tidningar. Den franska encyklopedin var ett stort uppslagsverk som var viktigt för idéernas spridning (piratkopior av denna spreds även).

Den amerikanska revolutionen #

Efter sjuårskriget (på 1700-talet) var det i stort sett bara Storbritannien som hade kolonier i Amerika (efter att ha segrat mot Frankrike i kriget). Trots detta blev Amerika självständigt 1783, hur?

Merkantilismen (se begreppslista) präglade Storbritanniens kolonier. Det fanns begränsningar vad kolonisterna fick göra (t.ex. inte använda masugn eller ta emot utländska fartyg) men i övrigt styrde de sig själva för det mesta och dessutom fick de förmånen att skyddas av den brittiska flottan. Storbritannien var fattigt efter att ha varit krig och försökte införa tullar och började bestraffa smugglare. Detta möttes med våldsamma protester från kolonisterna. Eftersom kolonisterna saknade rösträtt i det brittiska parlamentet menade de att Storbritannien inte fick införa tullar. “No taxiation without representation”.

The Boston Tea Party #

Britternas hårdnande politik ledde till opposition mot Storbritannien bland kolonisterna. En känd händelse är Boston Tea Party år 1773 när ett hundratal kolonister vräkte te överbord (te var den enda varan som inte fick sina tullar upphävda efter protesterna). Efter ett par år var kriget i full gång.

Självständighetsförklaringen #

Mitt under kriget, den 4 juli år 1776, samlades representanter för 13 kolonier och förklarade sig självständiga. Menade att den engelska kungen begått en rad brott (sade upp sitt kontrakt med den brittiska kronan). Upplysningstankarna ligger till grund, t.ex. “att alla människor är skapade lika”. Ärkefiender till Storbritannien (Frankrike och Spanien) hjälpte kolonisterna. År 1783 tvingades Storbritannien erkänna de 13 kolonierna självständiga.

USA:s författning #

År 1789 trädde USA:s grundlag i kraft. Baserad på Montesquieus idéer om maktdelning (presidenten, kongressen och den Högsta domstolen kallas tillämpningarna i USA). Rätten för varje amerikansk medborgare att bära vapen (delstaterna var rädda för att den federala regeringen skulle få för stor makt). Beskrev också maktbalansen mellan delstaterna och den federala regeringen. George Washington blev samma år vald till förste president. Mänskliga rättigheter fastslogs, t.ex. religions- och yttrandefrihet.

USA vart ett omtalat ämne i Europa, en före detta koloni som lyckades bryta sig ut från moderlandet.

Franska revolutionen #

Den franska statens kassakista var tom. Kung Ludvig XVI samlade därför de sammanlagt 1 200 representanterna från de samtliga tre stånden i Versailles (utanför Paris) år 1789. 300 präster, 300 adelsmän och 600 från det tredje ståndet.

Revolutionens orsaker #

Ekonomiska #

• Långa krig (t.ex. efter att ha hjälpt kolonisterna i nordamerikanerna i kriget mot Storbritannien) hade lett till dålig ekonomi.
• Storbritannien konkurrerade ut flera franska företag vilket ledde till arbetslöshet.
• På 1780-talet slog skördarna fel vilket ledde till höjda brödpriser (allvarligt då hälften av vanligt folks lön gick till bröd på denna tid).

Politiska #

• Nästan endast bönder som betalade skatt. Irriterades av gamla rättigheter som godsherrar hade.
• Nästan bara adelsmän kunde få höge tjänster (officerare, biskopar, guvernörer etc.), svårt för “den ofrälse” att få makt i samhället.

Ideologiska #

• Läkare, jurister, tidningsmän och lärare (borgare i tredje ståndet), folk som kände till upplysningens idéer, använde sig av dessa för att angripa de kungliga enväldet och kyrkans privilegier.

Revolutionens utbrott #

Ett dödläge i Versailles: tredje ståndets 600 medlemmar krävde att varje enskild medlem hade en röst. De övriga två stånden, med 300 medlemmar vardera, krävde en röst per stånd. Adeln och prästerna ville kunna rösta ned det tredje ståndet.

Eden i Bollhuset och Nationalförsamlingen #

I juni samma år förklarade det tredje ståndet att de ensamt representerade nationen och därför hade rätt att bestämma om skatter. Nationalförsamlingen kallade man sig och man svor en ed att inte åtskiljas förens Frankrike fått en ny författning. Höll till i ett bollhus, kallas därför Eden i Bollhuset.

Adelsmän och präster anslöt sig efter en vecka, kungen fick finna sig i den nya ordningen.

Under sommaren 1789 var brödpriserna högre än någonsin. Plundringar av butiker och spannmålskonvojer. Rykten om att aristokraterna (adeln och kungen) försökte krossa nationalförsamlingen spreds.

Stormningen av Bastiljen #

Den 14 juli 1789 stormade folkmassor in i fästningen Bastiljen i jakt på vapen. För många var fästningen en symbol för den gamla auktoritära regimen.

Ökad oro #

Oron ökade och spred sig. Bönder brände arkiv där skatte och dagverk fanns antecknade. De första skrämda adelsmännen började lämna landet.

Den 4-5 augusti avsade sig flera adelsmän sina titlar, andra följde efter kort därefter.

Mänskliga rättigheter och upplysningens idéer #

Alla skulle vara lika inför lagen, beskattas lika och ha samma rätt till tjänster. “Frihet, jämlikhet och broderskap” var slagorden. Adliga privilegier avförskaffades och Nationalförsamlingen antog en deklaration om mänskliga rättigheter (makten utifrån folket, rätten att äga egendom).

Idén om människors rättigheter är starkt inspirerad från amerikanska revolutionen i nordamerika. Upplysningens idéer genomsyrar rättighetsförklaringen i både Amerika och Frankrike.

Alla titlar togs bort, endast tilltalsordet “medborgare” gällde.

Kungen skrev under dessa beslut mycket senare, i oktober.

Ökad oro och protester i Paris #

Att brödpriserna stigit ytterligare i kombination med att kungen drog samman fler trupper till Paris ledde till ytterligare ökad oro.

Den 5 oktober beväpnade sig tusentals kvinnor (tvätterskor, bagerskor, pigor, torgförsäljeskor och andra) och tågade väg i protest.

Dagen därpå lyckas några kvinnor ta sig in i det kungliga slottet och plundrar salarna. De kungliga hamnar mitt bland massa och tvingas flytta, bosatte sig i Tuilerierna.

Kungen försöker fly #

Efter 1789 följer två relativt lugna år. Nationalförsamlingen sålde kyrkans jord på auktion i ett försök att lösa den ekonomiska krisen.

Sommaren 1791 försökte Kung Ludvig XVI och Marie Antoinette fly till Belgien för att krossa nationalförsamlingen med den österrikiska armén.

De upptäcktes och flyttades tillbaka som fångar i Tuilerierna.

En ny stadstyrelse, kallat kommunen tog över i Paris och gjorde en ny författning som ytterligare minskade kungens makt och som gynnade borgerskapet (mer rösträtt till folket).

De politiska begreppen “vänster” och “höger” kommer från franska revolutionen (de mer radikala satt till vänster om talmannen och de mer konservativa satt till höger).

Den andra revolutionen #

Revolutionen tog fart igen april 1792 då nationalförsamlingen förklarar krig mot Österrike för att kort därefter befinna sig i krig mot nästan hela Europa. Nationalförsamlingen förväntade sig att soldaterna skulle ses som befriare, men endast ett fåtal mottog soldaterna som befriare.

Där soldaterna tog över sopades det feodala samhällssystemet undan, aristokratins (adeln) privilegier avskaffades och kyrkojorden togs i beslag. Den franska författningen (inslag av upplysningens idéer) blev snart modell i ett tiotal länder.

Skräckväldet #

Nationalförsamlingen införde allmän värnplikt för att sprida revolutionens idéer. De franska arméerna bestod av en miljon man bara ett år senare.

De stigande matpriserna, utskrivningen av soldater samt rykten om att preussarna och österrikarna skulle invadera frankrike ledde till ökad oro.

Kommunen i Paris blev mer radikal, avskaffade kungadömet 1792 och införde en republik. Avrättade Kung Ludvig XVI och Marie Antoinette med en giljotin januari 1793.

Välfärdsutskottet #

En ny riksdag med allmän rösträtt för män infördes och den nya riksdagen utsåg ett välfärdsutskott vars uppdrag var att krossa motrevolutionen (Robespierre, påverkad av Rousseaus idéer, blev ledare för detta utskott).

Det nya utskottet beslöt att ta bort ersättningen till adeln som förlorat sina privilegier och de skänkte bort jord som tillhört adelsmän, präster och emigranter till jordlösa.

Maximipriser på brödfastställdes och en ny författning med allmän rösträtt för män utformades. Robespierre införde en kult med dyrkan av “ett högsta väsen”.

Ökat motstånd och sansculotterna #

Motståndet mot revolutionen ökade, flera revolterade mot den kyrkofientliga politiken.

Sansculotterna, de som bar arbetarnas långa byxor istället för överklassens knäbyxor, stödde välfärdsutskottet. De flesta sansculotter var butiksägare, hantverkare och deras hustrur.

Skräckväldets tid #

Alla som misstänktes för kontrarevolutionära åsikter ställdes inför specialinrättade domstolar som snabbades på (åtalade fick inte ha försvarare eller inkalla vittnen).

Cirka 40 000 människor miste livet åren 1793-1794, det som kallas för skräckväldets tid. De flesta som avrättades var bönder och arbetare.

Den 24 juli 1794 arresterades även Robespierre och avrättades dagen därpå tillsammans med 18 anhängare. Sansculotternas och skräckväldets tid var förbi, revolutionen gick tillbaka till 1789 och borgerskapet tog makten åter.

Resultatet av den franska revolutionen #

• Avskaffandet av feodala privilegier för adeln och kyrkan ledde till att sådana privilegier började kritiseras i andra länder i Europa.
• Väckte politisk debatt om hur samhället borde styras, franska författningen som efterliknades i flera länder gav medelklassen mer makt.
• Öppnade ögonen för mänskliga fri- och rättigheter, slavhandel över Atlanten och slaveriet började ifrågasättas.
• Kyrkans roll minskade i Frankrike och andra katolska länder (äktenskap blev en civil angelägenhet och möjligheten att skilja sig skapades). Ifrågasättning av religionens koppling till staten.