Kemisk bindning #
Denna artikel är inte färdigskriven och saknar väsentlig information.
Kapitel 4 i kemiboken (se kursinfo).
Länkar #
Begreppslista #
- Dipol: polär kovalent bindning, ingående atomerna har olika elektronegativitet och attraherar bindningselektronerna olika starkt, när molekylen går att dela in i en positiv och en negativ ände är det en dipol (annars är den opolär kovalent bindning).
- Elektronegativitet: ett mått på hur starkt atomerna i en molekyl attraherar elektronerna.
- Intermolekylära bindningar: bindningar mellan molekyler. T.ex. Van der Waals, dipol-dipol och vätebindningar.
- Jonbindning: kemiska bindningen mellan två joner, en positiv och en negativ
- Kovalent bindning: Kallas även elektronparbindning, en eller flera atomer delar ett eller flera elektronpar mellan sig.
- Joniseringsenergi: Den energi det krävs för att jonisera en atom.
- Polär kovalent bindning:
- Metallbindning: atomernas valenselektroner bildar ett gemensamt elektronmoln.
- Intramolekylära bindningar: kemiska bindningar som verkar mellan atomerna i en och samma molekyl (kovalent, polär kovalent eller jonbindning).
- Dipol-dipol-bindning: intermolekylär bindning där två dipoler dras mot varandra. Negativ mot plus/plus mot negativ. Starkare än Van der Waalsbindning.
- Van der Waalsbindning: tillfälliga laddningsförskjutningar inom molekylen som ger upphov till svaga krafter mellan molekylerna. Van der Waals bindningarna är väldigt svaga, men påverkar dock alla atomer/molekyler, bara att den ofta maskeras av starkare bindningar som dipol-dipol eller vätebindningar.
- Vätebindning: extra stark typ av dipol-dipol bindning. Uppstår när dipolerna är en väteatom bunden till en starkt elektronegativ atom (kväve, syre, fluor)
- Jon: elektriskt laddad atom/molekyl
- Molekyl: grupp av två eller flera atomer som är sammansatta med hjälp av kovalenta bindningar
- Metall: grundämnen som sitter ihop som enheter. Delar elektronmoln, vilket ger upphov till dess speciella egenskaper samt att de “tror” att de har uppnåt oktettregeln.
- Opolär:
- Polär:
- Salt:
- Atomjon:
- Elektronpar:
- Strukturformel: t.ex. \(H-H\)
- Summaformel: t.ex. \(H_2\)
- Ytspänning:
- Elektronmoln: “molnet” där elektronerna åker runt atomen/molekylen. Finns vissa områden där elektronerna är mer sannolika att finnas, så kallade elektronskal.
- Legering: ett material med metalliska egenskaper som består av en eller flera grundämnen, varav minst ett grundämne är metall.
- Jonförening: i en jonförening (salt) hålls jonerna ihop med hjälp av jonbindning (s).
- Molekylförening: I ett fast ämne (“molekylförening”) hålls molekylerna ihop med hjälp av relativt svaga ”bindningskrafter” = intermolekylära bindningar
Översikt #
Metaller #
ex) \(Na, Ag, Au\)
Metallbindning #
Atomernas valenselektroner bildar ett gemensamt elektronmoln.
Metallindningens egenskaper #
- Håller ihop atomerna till en stor enhet.
- Mycket stark bindning.
- Vid smältning bryts metallbindningen.
- Höga smältpunkter och kokpunkter.
Metallens egenskaper #
- Metallglans
- Ledningsförmåga
- Formbarhet
Övrigt, metaller #
Metaller eller legeringar.
Salter (jonföreningar) #
ex) \(Nacl, Mg(OH)_2\)
Jonbindningen #
Olika jonladdningar (+/-) attraherar och håller ihop jonerna till en enhet.
Jonbindningens egenskaper #
- Håller ihop jonerna till en stor enhet.
- Stark bindning.
- Vid smältning bryts jonbindningarna.
- Höga smält- och kokpunkter.
Salters egenskaper #
- Många är vattenlösliga.
- Jonlösningar + salter i flytande form är elektriskt ledande.
Övrigt, salter #
- Den kemiska formeln.
Molekyler #
ex) \(H_2O, CO_2\)
Kovalent bindning #
Olika atomer delar på valenselektroner (elektronparbindning).
Den kovalenta bindningens egenskaper #
- Håller ihop atomer till molekyler.
- Styrkan varierar.
- Vid smältning bryts INTE de kovalenta bindningarna utan de intermolekylära bindningarna (mellan molekylerna).
graph LR VanDerWaahls-->|ökande styrka|dipol-dipol dipol-dipol-->|ökande styrka|H-bindning
Molekylens egenskaper #
- Stor variation
Övrigt, molekyler #
- Polär kovalent
- Dipol