Förvärvsarbete - arbetstagare säljer sin arbetskraft till arbetsgivare enligt avtal. Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Företagare - en person driver ett företag, t.ex. enmansföretag. Anställd av sig själv.
Anställda - ett företag (arbetsgivare) kan anställa en arbetstagare. Dess arbetstagare är anställda.
Arbetstagare - fysisk person som utför arbete, oftast åt arbetsgivare
LO - arbetare - facklig organisation för arbetare
TCO - tjänstemän - facklig organisation för tjänstemän
SACO - akademiker - facklig organisation för akademiker
Förbund - inom de olika fackliga centralorganisationerna finns olika förbund, t.ex. Lärarförbundet (dessa ändras hela tiden och därför är bokens definitioner helt och hållet fel)
IFS, och ILO - internationella fackliga organisationer
Arbetsgivare - de som har anställd personal
Svenskt Näringsliv och BAO (bankinstitutens arbetsgivareorganisation) - fackliga organisationer för arbetsgivare, företagen, inte för arbetstagarna (som LO, TCO och SACO)
KFO - också en arbetsgivareorganisation, Arbetsgivareföreningen (Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) - också en arbetsgivarorganisation, men för kommuner och landsting istället
Statens arbetsgivarverk - lär inte komma på provet
Den svenska modellen - löner är ett resultat av förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare
Centrala, förbundsvisa och lokala avtal - hur avtal förhandlas fram för centrala organisationer, för förbunden eller för den lokala arbetsplatsen
Solidarisk lönepolitik - löneförhandlingar för grupp, inte enskilda personer. Ska vara lika för alla.
Löneglidning - att man får bättre lön än vad som tidigare bestämts i förhandlingar
Strandning - att ett kollektivavtal avbryts för att parterna inte kommit överens
Konfliktåtgärder - olika sätt de båda parterna kan “klaga” (strejk eller lockout).
Strejk - arbetstagare vägrar arbeta (t.ex. SAS-strejk som nyligen vart)
Lockout - arbetsgivare tillåter inte arbetstagare att arbeta
Medlingsinstitutet - statlig myndighet som jämkar i löneförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter
MBL (medbestämmandelagen)
Information
Handling
LAS (lag om anställningsskydd)
Tillsvidareanställning
Tidsbegränsad anställning
Uppsägning
Saklig grund
AML (arbetsmiljölagen)
Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöinspektionen
Skyddsombud
Skyddskommitté
Arbetslöshet
Säsongsarbetslöshet - beror på årstid, vilken säsong det är. T.ex. glassförsäljning.
Konjunkturarbetslöshet - under lågkonjunkturer är det svårare för företagen att sälja vilket kan sluta med att det måste säga upp personal. I bästa fall återställs det när konjunkturen sedan går upp igen men i värsta fall försvinner yrket bort helt och hållet.
Strukturarbetslöshet - arbetslöshet som sker i samband med en strukturförändring, övergång mellan t.ex. industrisamhälle och tjänstesamhälle
Friktionsarbetslöshet - samhälle där man fritt får byta yrke och/eller arbetsgivare blir det alltid kortare perioder där man är arbetslös. Ofrånkomligt på en fri arbetsmarknad.
Arbetskraften - delen av befolkningen i åldrarna 15-74 år som arbetar eller söker efter arbete
Arbetsmarknaden - marknad där arbetsgivare och arbetstagare möts
Tjänstesektorn - begrepp som syftar på den del som har med tjänster att göra (t.ex. tillverkar inte varor)
Fallet Rydöbruk - ett exempel på ett samhälle som övergår från industri till tjänstesamhälle. Istället för fabriker finns där nu endast en golfbana.
Fackföreningar, fackliga organisationer - arbetstagare organiserar sig för att kämpa för bättre arbetsvillkor
Strukturomvandling - en omvandling i arbetsstruktur, t.ex. från jordbruks- till industrisamhälle eller till ett tjänstesamhälle
Arbetsplats - plats där arbetstagare arbetar
SAF, svenska Arbetsgivareföreningen - motsatta sidan, arbetsgivare som organiserar sig
Svenskt Näringsliv - ersatt SAF sedan 2001
TCO och SACO - tjänstemän och akademiker. Bildades senare än arbetarna eftersom tjänstemännen inte ville betrakta sig som arbetsgivarnas motparter. Står mer om längre ner.
Arbetsrätt - de regler som behandlar arbetsförhållanden
Avtal - arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer kan ingå avtal angående arbetsrätten
Saltsjöbadsavtalet - känt avtal, mellan SAF och LO. Beskrev hur man förhandlar fram löneavtal inom industrin, och bidrog till att motverka strejk och lockout.
Lockout - arbetsgivare stänger ute arbetstagare från deras arbetsplats
Strejk - arbetsvägran hos arbetstagare
Arbetsmarknadens lagar - lagar om arbetsmarknaden, LAS, MBL, AML osv
LAS - lag om anställningsskydd
FML - förtroendemannalag
MBL - medbestämmandelag
AML - arbetsmiljölag
Arbetsdomstolen - specialdomstol som dömer i vissa arbetsmarknadsfrågor
Arbetstid - arbetstiden har förändrats över tid, huvudregeln innebär full arbetsvecka 40 timmar
Informationssamhälle - det vi lever idag, dagens samhälle bygger på information
Postindustriell verklighet - Sverige är inte längre ett industriland, vi lever i postindustriell verklighet
Enmansföretagare - drivs av en person. T.ex. jordbrukare, hantverkare, snickare murare och målare.
Frilansare - människor som arbetar på uppdrag, utan att vara anställda. Ofta IT som arbetsredskap.
Nätverk - frilansare har sällan anställda, bildar istället nätverk med andra enmansföretag (kontakter)
Kärnpersonal - ett A-lag, allt mer blir det att endast kärnpersonalen har fast anställning
Outsourcing - köper tjänster av andra företag istället för att anställa personal. Vanlig t.ex. i kommunal sektor, kan då vara äldreomsorg, undervisning, skolbespisning, sophantering, parkförvaltning etc.
Personaluthyrningsföretag - istället för tillfälliga anställningar hyr företagen arbetskraft från t.ex. Poolia eller Manpower. Snabbt förändra personalstyrka utan att ta ansvar som arbetsgivare.
Flexibilitet i tid och rum - jobba när och var som helst i dagens samhälle i större utsträckning
Honungsfällan - unga dras till projektarbeten. Jobbet blir allt man har, privatliv något som är i vägen.
Sysselsättningen - de som inom arbetskraften är sysselsatta, har jobb
Arbetslösheten - i offentlig statistik (SCB:s rapporter) i procent av arbetskraften
Ohälsotalet - frånvarande från jobbet p.g.a. hälsoskäl. Hur många ersättningsdagar Försäkringskassan årligen har kostnader för (per genomsnittsperson i åldrarna 16-64 år). T.ex. sjukpenning och sjukersättning.
Säsongsarbetslöshet - efterfrågan på arbetskraft beroende på årstider, t.ex. skogsbruket och byggbranschen men även glassförsäljning är ett tydligt exempel.
Konjunkturarbetslöshet - svårare för företagen att sälja vilket leder till uppsägning. I bästa fall återkommer jobben när konjunkturen går upp igen, i värsta fall faller yrkena tillbaka och försvinner.
Strukturarbetslöshet - förändringar i strukturen leder till arbetslöshet, t.ex. järn- och stålindustrin på 70/80-talet eller varvsindustrin. Egentligen pågår strukturförändringar hela tiden, men de blir tydligast i lågkonjunktur
Friktionsarbetslöshet - tidsskarvar för att matcha ihop arbetslösa med lediga jobb leder till arbetslöshet (komplettera utbildning/vänta utannonsering). Ofrånkomlig på fri en arbetsmarknad, finns alltid där.
Mäta arbetslöshet - genom undersökningar via SCB (AKU, arbetskraftsundersökningar) eller via Arbetsförmedlingens siffror. Siffrorna uttrycks i procent av arbetskraften.
Arbetslöshetskassa - A-kassa, ersättning för arbetslös. Krav: varit med föregående 12 mån, arbetat minst 4 av senaste 12 mån & beredd att acceptera oavsett jobb. Storlek beror på inkomst innan.
Grundförsäkring - de som inte uppfyller A-kassans krav, mycket mindre än A-kassa oftast
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
Arbetsförmedlingarna - underlätta kontakt mellan arbetsgivare och sökare
Arbetsmarknadsutbildning (AMU) - kostnadsfri utbildning till yrken som efterfrågas
Flyttningsbidrag - göra det mindre kostsamt för människor som tvingas flytta p.g.a. jobbyte.
Beredskapsarbete - motverka tillfällig arbetslöshet, ofta i lågkonjunkturer eller för äldre
Nyanställningsstöd - företag som anställer arbetslösa
Åldrande befolkning - stor befolkningsutveckling, fler pensionärer. Färre kommer försörja fler, framtidens utmaning.
EES - arbeta som hemma i andra länder, I Norden (gemensam arbetsmarknad). Omfattar nu också
18 europeiska länder, därav namnet EES.
Förvärvsarbetande - en som arbetar, råd att leva
Egen företagare
Anställda
Arbetare
LO-medlemmar
Tjänstemän
TCO-medlemmar
SACO-medlemmar
Arbetare - idag används för att beteckna LO-medlemmar
Tjänstemän - betecknar medlemmar i tjänstemännens organisationer
Landsorganisationen i Sverige (LO) - verksamma inom skilda yrkesområden. Olika förbund:
Kommunal - Kommunalarbetareförbundet
Handels - Handelsanställdas Förbund
SEKO - Facket för Service och Kommunikation
Byggnads - Byggnadsarbetareförbundet
Förbund - förbund inom t.ex. LO eller TCO eller SACO
Unionen - förbundet för privatanställda tjänstemän
Vision - förbundet för tjänstemän inom kommuner och landsting
Vårdförbundet - för sjuksköterskor m.fl.
Finansförbundet - för tjänstemän inom bank- och finanssektorn
Lärarförbundet
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) - examen från universitet eller högskola. Några förbund:
Sveriges Arkitekter
Lärarnas Riksförbund (LR)
Förbundet för Jurister, Samhällsvetare och Ekonomer (JUSEK)
Sveriges Läkarförbund
Internationella Fackliga Samorganisationen (IFS) - världens största, över 300 medlemsorganisationer och 155 länder. LO, TCO och SACO deltar.
International Labour Organization (ILO) - FN:S fackorgan, främja arbetarskydd, utarbeta internationella normer för arbetsvillkor och goda relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare
Arbetsgivare - de som har anställd personal
Verksamhetsområde - området som företaget är verksamt inom
Privatägda företag → Svenskt Näringsliv och BAO (Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation)
De kooperativa företagen → Arbetsgivareföreningen KFO (Kooperationens Förhandlingsorganisation)
Den offentliga sektorn → SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) samt det statliga Arbetsgivarverket
företag
organisationer
Den svenska modellen - löner är ett resultat av förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare, tre steg, svenska avtalsrörelsen
Solidarisk lönepolitik - löneförhandlingar för grupp, inte enskilda personer. Ska vara lika för alla.
Löneglidning - bättre lön än vad som tidigare bestämts i de förbundsvisa förhandlingarna
Konfliktåtgärder - vid strandade förhandlingar kan fackliga organisationer använda “strejkvapnet” medan arbetsgivaren kan tillgripa “lockout”
Medlingsinstitutet - statlig myndighet som jämkar i löneförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter
Turordningsregler - först in, först ut. Viktigt i LAS. Finns undantag för små företag som behöver specialkompetens.
MBL - hur svenska arbetsgivare ska umgås med anställda, t.ex. viktigare ändringar i verksamhet eller för enskilda arbetstagare (kan vara när en ny chef ska tillsättas så ska folk få veta och säga emot ifall)
LAS - viktigt när en anställning ska påbörjas eller avslutas. Säger att en anställning ska vara fast och att saklig grund krävs för avskedning (turordningsregler gäller). Tidsbegränsad anställning undantag.
AML - lag om hur arbetsmiljö ska vara, “anpassas till människans förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende”. Arbetsmiljöinspektionen tolkar.
Skyddsombud - representerar arbetsplatsens skyddsfrågor, gäller även på skolor
Skyddskommitté - över 50 arbetstagare så ska det finnas kommité istället för bara ombud
Avgifter - ta betalt för det man gör, t.ex. sjukvård, förskoleplatser, sophämtning osv
Direkt skatt - skatt på lön
Indirekt skatt - inbakad i priset på varor och tjänster, moms
Tre slags inkomster - direkta skatter på inkomster av tjänst tas in av staten och kommunerna, direkta skatten på kapitalinkomst är helt och hållet statlig och indirekta skatter är det bara staten
Kommunalskatt = landstingsskatten + kommuskatten
Uttagsprocent - hur mycket % skatt kommun har
Proportionell skatt - samma procentsats oavsett storlek på inkomst
Robin-Hood skatt - omfördelning, mer skatt från rika kommuner som ska jämna ut
Budgetpropositionen - regeringens förslag om statens inkomster och utgifter
Moms - skatt på konsumtion av varor och tjänster
Differentierad moms - olika momssatser för olika varor och tjänster
Inkomstskatterna - oftast bara “skatt” i vardagligt tal, den skatt enskilda personer betalar på inkomst
Förvärvskällor - inkomst av tjänst, inkomst av kapital, inkomst av näringsverksamhet
Brytpunkt - inkomster under brytpunkten beskattas med enbart kommunal inkomstskatt, ovanför brytpunkten betalar man även statlig skatt. Flera brytpunkter med olika stor statlig skatt.
Inkomstår - året man tjänar in inkomsten
Taxeringsår - föregående års inkomster ska deklareras
Marginalskatt - skattesatsen på den översta mängden pengar som man tjänar. Den skatt du får på en löneförhöjning.
Arbetsgivaravgifter = löneskatt = sociala avgifter (kostar för företagen att anställa, inte bara lönen som kostar)
Jobbskatteavdrag - extra avdrag för folk med “normala” inkomster
Lafferkurvan - samband mellan statens skatteinkomst och skattesatsen i procent
ROT och RUT - skattesänkningar, RUT (städning, barnpassning eller gräsklippning). ROT (reparation, ombyggnad eller tillbyggnad).
skattetryck och välfärd - ett lands samtliga skatter och sociala avgifter i förhållande till landets BNP