Samhällsekonomi #

Begreppslista #

Bruttonationalprodukten - mäter värdet av produktionen i ett land, summan av varor och tjänster
BNP per capita - bruttonationalprodukten per person
Ekonomi - hushållning med begränsade resurser
Privatekonomi - ekonomin i hushållen
Företagsekonomi - företagens ekonomi och verksamhet, hur man löser ekonomiska problem
Samhällsekonomi - nationalekonomi, ekonomin i ett helt land eller flera länder
Världsekonomi - ekonomin i hela världen
Mikroekonomi - enskilda konsumenter och företag, litet perspektiv, liten skala
Makroekonomi - i ett land eller flera länder, större perspektiv, stor skala
Aktörer - deltagare i det ekonomiska kretsloppet
Det inre (lilla) samhällsekonomiska kretsloppet - hushållen och företagen
Det stora samhällsekonomiska kretsloppet - hushållen, företagen, kreditinstitut (banker och försäkringsbolag), offentlig sektor, utländska företag. Utbyggt litet kretslopp, avtappning & påfyllning
Kreditinstituten - får in pengar genom hushållens sparande, betalar ränta
Den offentliga sektorn - skatt från hushåll och företag
Marknader - platsen där säljare och köpare möts
Utbud - det som bjuds till försäljning
Efterfrågan - frågar efter det som bjuds ut

Exempel på marknader #

varumarknaden
tjänstemarknaden
arbetsmarknaden
bostadsmarknaden
kapitalmarknaden
valutamarknaden

Marknadsföring - olika sätt att nå ut till marknaden, t.ex via reklam
Planekonomi - politiska beslut styr hela ekonomin. Bestämmer vad & hur, prissättning och fördelning
Marknadsekonomi - politiska beslut styr inte ekonomin på samma sätt, marknadskrafterna, utbud och efterfrågan, avgör priset.
Marknadskrafterna - utbud och efterfrågan
Den ekonomiska makten - vem som har makt för ekonomin
Kapitalism - ägs av enskilda människor, offentliga sektorn ska vara obefintligt
Socialism - kollektivt ägande, offentliga sektorn (stat och kommuner)
Produktionsfaktorer - fyra ekonomiska huvudfrågor. Vad, hur, för vem och när
Blandekonomin - rena marknadsekonomier och planekonomier finns inte utan de flesta länder är blandningar av både (och även socialism och kapitalism)
Socialistisk planekonomin - Kina, Kuba, f.d. Sovjetunionen
Kapitalistisk marknadsekonomi - t.ex USA, Japan, Australien och Västeuropa.
“En tredje väg” - huvudsak kapitalistiskt men staten och kommunernas verksamhet i ekonomin var fortfarande viktig

Konkurrensmedel - metoder säljare använder i konkurrenssyften #

Pris - komplext att sätta pris som tilltalar kunder

Produkt - argumenterar om att den egna produkten är bättre än konkurrenterna på olika sätt
Plats - kanaler för att nå ut till målgruppen, distributionsvägar.
Påverkan - marknadsbearbetning, nå ut med information om en produkt till marknaden
reklam via medier
public relations, PR
sales promotion, SP
personlig försäljning
Marknadsmix - “P + P + P + P”, balansera alla konkurrensmedel för att lyckas nå ut till konsumenter
Konkurrensformer - miljöer, allt i från monopol till fullständig konkurrens (många aktörer på en marknad)

Konkurrenslagen #

konkurrensbegränsande samarbete är ej tillåtet

företag som har en “dominerande ställning” på marknaden förbjuds att missbruka sin dominans
företag som bryter mot dessa får betala höga böter och skadestånd till drabbade företag
Konkurrensverket - statlig myndighet som granskar och ser till att företag efterlever detta
Monopol - en enda säljare på en marknad, kan använda ställning för att missbruka
Faktorer som motverkar - möjligheten att ha olika val, t.ex e post istället för post, buss istället för tåg och även att använda utländska företag och importera
Maktmonopol - ett monopol utvecklas genom att ett företag slår ut/köper upp sina konkurrenter

Rättsliga monopol #

Systembolaget är ett bra exempel, enda bolaget som får sälja alkohol

Uppfinningar och nya produkter, patent, måste skyddas för att undvika plagiat och idestöld
Infrastruktursystem som vägar, järnvägar, vatten, avlopp, telefonnät
I Sverige: Posten är inte längre monopol (Bring, citymail), SJ är inte längre monopol, SVT är inte monopol längre. Förändringar har skett.

Oligopol - fåtalskonkurrens, litet antal företag dominerar #

Banker: SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank dominerar
Försäkringar: Skandia, Folksam, Trygg-Hansa, Länsförsäkringar

Monopolistisk konkurrens - Många säljare som betonar plusvärden. Svår att förklara. Man försöker få konsumenter att föredra ett visst märke och på så sätt ignorerar konsumenterna priserna.
Fri (fullständig) konkurrens - idealet i marknadsekonomin: utbud och efterfrågan bestämmer helt priserna. Förutsättningar till detta är dock:
- Aktörer ska vara många, alltså inte att ett enskilt företag kan påverka priset
- Likartade varor ska produceras för att köpare inte ska uppfatta en skillnad
- Fritt tillträde till marknaden
- Inget konkurrensbegränsande samarbete
- Fullständig information om marknadens priser
Prisbildning - pris i Y-axeln, mängd i X-axeln. Där E (totala efterfrågan) möter U (utbudet) skapas P (jämviktspriset).
Priskrig

Kreditinstitut #

Riksbanken - bankernas bank,

De traditionella bankerna - SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank
Nischbanker - IKANO bank, Collector Bank osv.
Försäkringsbolagen - flera försäkringsbolag finns nu som nischbanker, t.ex Skandiabanken eller Länsförsäkringar Bank
Detaljhandeln - företag som ICA, OKQ8, Preem fungerar som kreditinstitut
Goda och dåliga tider - utvecklingen och tillbakagången av BNP
Konjunkturutveckling - uppgång och nedgång av BNP
Konjunkturcykel - tidsperioden mellan två lågkonjunkturer eller mellan två högkonjunkturer, cyklisk: återkommande.
Högkonjunktur - god ekonomisk utveckling
Lågkonjunktur - dålig ekonomisk utveckling
Depression - djupa lågkonjunkturer
Recession - lindrigare lågkonjunkturer
Konjunkturbarometer - olika sätt att mäta konjunktur på
- I lågkonjunkturer utnyttjas inte resurserna fullt ut
- I högkonjunkturer utnyttjas resurserna för fullt
löne-pris-spiralen - höjda löner blir höjda priser, bidrar till inflation i en högkonjunktur
stagnation, stagflation - när ett land är i lågkonjunktur OCH inflation på samma gång
Avtappningar - när företagen och hushållen lämnar ifrån sig pengar
Påfyllningar - när hushållen och företagen tar emot pengar
Budgetpropositionen - förslag till statsbudget
Statsbudget - landets budget för det kommande verksamhetsåret, inkomster och utgifter
Budgetpolitik - påverka konjunkturen genom att göra ändringar i budgeten, staten gör motsatsen
Underbalanserad budget - vid nedgång/lågkonjunktur, göra statens utgifter större än inkomster
Överbalanserad budget - vid uppgång/högkonjunktur, göra statens inkomster större än utgifter
Keynesianismen - att staten ska göra tvärtom gällande över- och underbalanserade budgetar
Monetarismen - finns en naturlig arbetslöshetsnivå, staten ska inte lägga sig i. Endast räntepolitik.
Kreditpolitik - när Riksbanken påverkar räntan och lånemarknadens pengar
Riksbanken - påverkar efterfrågan av pengar genom att ändra på räntenivån
Reporänta - den ränta bankerna betalar riksbanken för att låna, påverkar bankernas egna ränta (sparräntor och bolåneräntor)
Likviditet - ett mått på en organisations korsiktiga betalningsförmåga
Penningekonomis - ett system där man betalar med pengar
Inflation - pengarnas minskande värde, d.v.s att man får betala mer för samma saker, penningvärdeförsämring
Deflation - pengarnas värde ökar, penningvärdeförbättring
Konsumentprisindex - ett sätt att mäta inflation
Hyperinflation - en mycket kraftig inflation